Ett centralt mål med Barnahus-modellen är att säkerställa barnvänliga och högklassiga rättsprocesser.
Förundersökningsprocessen
Polisen gör en förundersökning av sexual- och misshandelsbrott mot barn där man i stor utsträckning beaktar andra myndigheter med anknytning till ärendet. Polisen överväger från fall till fall olika taktiska och tekniska metoder för att utreda brottet och få bevis för och emot ärendet. Nödvändiga tvångsmedel ska användas i utredningar av brott mot barn på det sätt som lagen tillåter. Det är viktigt att komma ihåg barnets bästa då förundersökningen framskrider.
Barnahus-arbete vid universitetssjukhus
Vid rättspsykologiska och rättspsykiatriska enheter för barn och unga (Barnahus-enhet) görs undersökningar efter begäran om handräckning från polis eller åklagare. Barnahus-modellens kärna är barnvänlig, sektorsövergripande och kunskapsbaserad verksamhet. Undersökningarna anknyter till misstankar om sexuellt utnyttjande eller misshandel av barn och unga.
Undersökningarna är en del av förundersökningen och de görs utifrån polisens, åklagarens eller domstolens begäran om handräckning. Verksamheten styrs av lagen om ordnande av utredningar av sexual- och misshandelsbrott mot barn.
Vid behov ger enheterna också konsultationshjälp och utbildning till andra myndigheter. Begäran kan gälla misshandel och sexuellt utnyttjande av barn och unga, bedömning och undersökning av dessa samt effekterna av traumatiska upplevelser.
Hörande av barnet som en del av undersökningen
Syftet med intervjuerna med barn och unga är att stödja barnen att berätta om sina upplevelser så självständigt och noggrant som möjligt. Man förbereder sig för intervjuerna genom att från fall till fall ändra det forskningsbaserade intervjuprotokollet (NICHD) med beaktande av barnets individuella behov och förhandsuppgifterna om fallet.
I intervjuerna med barnet utreds misstanken om våld mot barnet på bred front och barnet kan intervjuas en eller flera gånger.
Intervjuer med barn och unga är en del av både förundersökningen och rättegången eftersom personer under 15 år och i vissa situationer personer under 18 år inte får vittna i domstol i Finland, utan deras berättelser hörs i form av en inspelning av intervjun i samband med domstolsbehandlingen.
För att barn och unga ska kunna intervjuas i en rättsprocess förutsätts att barnet har tillräckliga språkliga färdigheter. Barnets individuella färdigheter bedöms multiprofessionellt före och under intervjun. Vid intervjun används vid behov tolkar och då rekommenderas specialiserade rättstolkar.
Under intervjuer med barn bedömer enheterna också barnets behov av stöd och vård.
I videon nedan berättar David LaRooy om olika typer av frågor (på engelska).